Hellre delad än ensam vårdnad

Om vi ska förklara rubriken så är detta något som Sveriges rättssystem helst ser då det kommer till en familjekonstellation; man ser hellre att föräldrarna även vid skilsmässor behåller gemensam vårdnad snarare än en ensam sådan. Detta är i grunden en bra tanke och en bra utgångspunkt – barn mår ofta bäst av att båda föräldrarna delar på ansvaret kring ekonomi och uppfostran. Men; i vissa fall så måste ensam vårdnad vara det självklara valet.

Exempel på sådana fall: vid kraftig psykisk ohälsa, vid missbruksproblematik eller vid grov kriminalitet hos den ena parten. Där måste man naturligtvis ge den andra föräldern fullt ansvar i form av ensam vårdnad.

Det som dock sker i många fall där en part stämmer den andre för att försöka få till stånd en ändring i vårdnaden är att man låter personliga vendettor ligga som grund för stämningen. Kort sagt, den andre parten kanske varit otrogen, varit frånvarande i och med för mycket jobb eller gjort något dumt som skadat familjens rykte på något sätt. Detaljer som för all del är moraliskt förkastliga och som kanske gör att de båda föräldrarna måste skiljas – men det är inga anledningar till att den ena parten ska kräva ensam vårdnad.

Samarbetssamtal löser många vårdnadstvister

Där brukar också Tingsrätten vara ganska klara med att den delade vårdnaden ska fortgå och ofta så går det hela heller inte så långt som till rätten. Anledningen till detta är att varje kommun i Sverige enligt lag vid en vårdnadstvist – något som sker om en stämning om ensam vårdnad lämnas in och den andre motsätter sig – ska erbjuda parterna hjälp i form av ett samarbetssamtal. Detta innebär i praktiken att de båda föräldrarna tillsammans med sakkunniga från personer från Socialtjänsten får sitta ner och diskutera, ventilera och hitta lösningar som kan förhindra att det hela går till en rättegång. Något som fungerar förhållandevis bra om vårdnadstvisten gäller så – i sammanhanget – futtiga saker som exempelvis en otrohet. Man brukar då den värsta ilskan lagt sig inse att ensam vårdnad är ett sämre alternativ än gemensam.

Värt att nämna i sammanhanget är också att delad vårdnad inte per automatik innebär att tiden för barnen ska disponeras 50/50 mellan föräldrarna utan tiden går att lägga upp enligt deras egna önskemål. Ska en förälder flytta till en annan stad så behövr inte detta innebära att denne (eller den andre föräldern) måste ansöka om ensam vårdnad. En lösning där barnen bor någon/några helger i månaden går således alldeles utmärkt.

Det viktiga och det som alltså föredras även ur ett rättsligt perspektiv är att ett barn ska ha rätt till umgänge med sina bårda föräldrar och att man av den anledningen alltså ser ensam vårdnad som en sämre lösning – så tillvida ingenting brottsligt föreligger och på det sättet visar att den ena föräldern är direkt olämplig att ha vårdnaden om barnet i fråga.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *